Choreo:pod: Dance and the iPod Towards Blended Learning av Wilson, Andrews and Dale

Choreo:pod:

Dance and the iPod Towards Blended Learning

Dennie Wilson, University of Wolverhampton, UK

Ben Andrews, University of Wolverhampton, UK

Crispin Dale, University of Wolverhampton, UK

Abstract

The iPod is a pervasive technology that has had an influential impact upon engagement with sound and visual media. The extent to which the iPod can act as a learning and teaching technology is still at an embryonic stage. The paper reports upon the research project entitled Choreo:pod which has explored the student creation of dance performance for the iPod screen, in addition to its use as a wider learning and teaching technology. The paper discusses the process students engaged in when reflecting upon their experiences of engaging with the iPod as part of a blended learning approach.

Intressant att ta del av mobilt lärande via en iPod. Det känns nytt och fräscht och inte något som jag sett annat än som en portabel musikspelare innan.

Jag tycker att de har rätt i att den nya tekniken kan demokratisera lärandet genom att studenterna själva kan vara med och interagera och skapa innehåll i större utsträckning och att detta skapar nya krav på sättet vi lär ut. I det här projektet handlar det om dans som ska utvecklas och presenteras på en liten iPod skärm.

This challenges traditional assessment norms in Higher Education Institutions in the UK, by drawing on and developing the student’s visual and digital literacies, such as the stages of video making and collaborative and personal blogging. Students also develop their skills in choreography for the camera, performance making, filming and editing techniques, visual design; and they studied the work of past and current practitioners in the field.(sidan 50)

De tittade på tidigare studier med iPod från USA och Storbritannien och såg att det funnits fördelar med den. Däremot så tycker jag de har en bra poäng de de inser dess begränsning och att den inte kan ersätta utan snarare komplettera undervisningen.

However, they also noted how the iPod was not a replacement for lectures and should only be used as part of a blended learning approach. (sidan 51)

De pekar på att se på teater eller dans på en iPod är en enskild upplevelse och drar tittaren inåt mot skärmen till skillnad mot en större skärm där bilder projekteras utåt. Det blir mer intensivt komplett och tillfredsställande i deras mening. För att utvärdera detta tittade en grupp på två korta danser som var anpassade för iPods. Sedan tittade de även på de två samma på en Tv-skärm för att utvärdera skillnaden i upplevelsen.

De det upplevde som intressant var att en var mer positivt upplevd på iPod och den andra på Tv:n. Här är det intressant men inte överraskande alls tycker jag att upptäcka att det krävs en annan sorts filmteknik för att göra det mer iPod anpassat och mer intressant att följa på den.

The piece that viewed less well on the iPod left the group feeling that whilst the narrative and rhythm of editing were positive features, a lack of dance material, material that was largely pedestrian, the colour palette, and over powering sound were features that were less strong. There was agreement that some of the close up work was particularly good, and what seemed key to this success was the use of depth within a close up shot and that the camera angle of a close up shot was less conventional.

The piece received more positively on the iPod was seen as such because the group felt the personal space of the iPod suited the film better. The camera followed the dancers using floor based and less conventional camera angles. This combination of camera techniques gave the film an edge and the students said it seemed important to keep watching.(sidan 52)

In summary, how the camera was used or moved, angles that were less conventional, depth within the use of close up, narrative, and specific type of dance content, resulted in a film that had impact and generated a viewing experience that was more satisfying. If the rhythm of editing or speed of camera work was too fast, the colour palette of too much contrast, and the dance content too pedestrian, the viewer felt pushed away from the screen and therefore less inclined to continue watching. (sidan 52)

Med andra ord så funkar inte den snabba klippningen a lá MTV på en sådan liten skärm utan då tappar tittaren fokus och känner att den stöts iväg. Intressant att notera är också att de tog lärdom av kända regissörer och deras sätt att hålla det kort och intressant för att skapa det för att kunna titta på det var som helst-när som helst.

In addition, it was quite strongly stated that it was key to consider the length that a video might be, and that the place or space in which viewing is likely to take place would be anywhere at any time. The group applied these findings to the reworking of dance for screen works made earlier in the ‘Dance Video Technology’ module and prior to the research stage. Taking the style of a chosen director (in this case Quentin Tarantino, David Lynch, Sally Potter, Ang Lee or Jim Jarmush) as stimulus, original videos were approximately three to four minutes in length and made for a standard size television screen. (sidan 52)

Efter detta så började alla grupper att redigera om sina filmer och för vissa handlade det även om att filma om sekvenser där de sänkte takten för att anpassa till formatet.

One group re-filmed the speed at which dance material was performed. They did this because whilst the dance content needed to be slower in order for it to register with the viewer on the smaller screen, it was important that the material retain it’s original performance qualities.

A second group re-filmed with the intention of altering the length of a particular section of their film. On first viewing the re-filmed and edited version, they believed they had successfully shortened this section of the film. However, on further inspection, it became clear that it was the rhythm of the editing that created the impression of a shorter section, when in fact it was the same length as in the original piece

A Third group produced a shorter iPod film. They had initially been concerned that the dance content in the longer film looked overly improvised and under developed. When they transferred the same dance content to the iPod, having edited other sections of the film, this was no longer the case. In addition, the music they selected for the original film worked better with the shorter film. Thus they felt they had produced a more succinct and successful film in their iPod work.(Sidan 52)

En grupp utvecklade följande analys av sina erfarenheter.

This group, before beginning any reworking of their original film, viewed their film on an iPod. Everyone in the group actually preferred the film on the iPod, rather than a larger screen, even at the original length. They discussed what they felt contributed to this preference and arrived at the following analysis:

• The original piece was neither busy nor extravagant in content, location, or editing.

• Many of the shots were filmed as closeups.

• The location was such that it provided depth to these close-up shots.

• The intimate nature of the narrative lent itself much more to the close and personal viewing that is possible on an iPod.

The group did go on to shorten the original film, but felt that as a result it became a less interesting film. Thus a key point that arose from viewing the original work on an iPod first was that the perception of a film appearing shorter was more significant than the film actually being being shorter: the rhythm of editing coupled with the movement of the camera within a shot to sustain viewer attention were more significant factors than film length. (sidan 52-53)

Det jag tycker är mest intressant att notera är hur de fick tänka om för att anpassa till formatet och att det var möjligt. Att dessutom hur man klipper och skapar rytmen kan orsaka en känsla av att filmen är kortare trots att den inte är det tidsmässigt tycker jag också är värt att notera. Val av musik verkar också vara en faktor.

För att utveckla detta vidare så använde de sig av skolans befintliga portfolio system som heter PebblePad. Något som växte fram snabbt och blev väldigt populärt att använda samt tillslut krävde att de anställde en koordinator som mentor till nybörjare till teknologin. Detta tycker jag visar på en framåtanda och klarsynthet samt en förmåga att ta snabba beslut av skolledningen. Något som jag ofta saknar i den lite ”mjäkiga” och försiktiga Svenska skolans värld.

PebblePad is a web based tool that “…allows users to build a diverse collection of items related to their studies, personal development, continuing professional development or any event of personal significance.” (Sutherland, 2004). This blended module ‘came of age’ in the context of three developments: the exponential growth of Web 2.0 technologies and the corresponding student digital literacies and competencies; the rapid rise in popularity within the institution of the electronic portfolio system, PebblePad; and the partial recognition by the institution that it needed to employ an e-learning coordinator as mentor to early adopters of technology. The following paragraphs will seek to ‘tell the story’ of the module’s development and then conclude with some more general points. (sidan 53)

Den utvecklingen som skedde inom PebblePad ledde till att studenterna fick ett forum att både visa upp sina alster och diskutera och utvärdera dem samt även diskutera kring utbildningen i sig. Detta upplevdes som väldigt lyckat och berikande: The power of the tools now available enable social and interactive learning on a scale unprecedented before and what is clear is that the students are naturally making use of these forms of learning almost by a process of osmosis– in part because the technologies enable them to do so. (Conole et al. 2006: 88) (sidan 56)

Här är ett exempel på vad en student reflekterade över:

Subject : Re: Student Page:

Posted by: XXXX on 28 February 2006 11:08

After meeting with my group to discuss ideas for our dance film it all seems quite exciting. Before I began this module whenever I watched a film I never really considered what camera angles were been used or what special effects are present in the film. However, now whenever I watch anything I find myself focusing more on the camera angles than anything else. I never realised how much a camera angle can influence how something is seen. Another thing I find interesting is by doing a dance film we are totally controlling what the viewer sees. As dancers we don’t normally have this control when we perform on stage!

(sidan 57)

I deras slutsatser så ser man hur de lyfter fram att lärandet är mindre hierarkiskt och istället en mer dynamiskt och med en mer blandad form av inlärning som gagnar både studenter och pedagoger. Även hur formen på PebblePad har lett till en mer engagerat och informellt sätt att lära sig och utveckla sina teorier. Här är ett bra exempel på vad de menar:

Subject: Re: Re: Student Page : Podcast

Posted by: XXXX on 09 March 2006 11:29

I agree with XXXX, i downloaded the podcast onto my iPod and it is really useful to listen back to the lecture and clarify everyone’s ideas and opinions that if you didn’t write down would maybe forget. I think it is a new way of using to take notes instead of a dictaphone, will be useful for us when making our films and writing our blogs. Here’s to many more!!

(sidan 58)

Det som är riktigt intressant att ta del av är att de ser att även andra former av teknologier som Smartphones kan användas I den här formen av lärande. Detta känns väldigt relevant då jag har en känsla av att vi bara är i början av utvecklingen av Smartphones och att snart så kommer alla mobiltelefoner vara sådana. Det betyder alltså att skolan inte behöver investera i sådan teknik då eleverna och pedagogerna redan kommer att äga varsin egen.

Deras slutkläm är en bra insikt över vad som behöver utvecklas mera, dock så tycker jag att man inte behöver ”snöa in sig på” att behöva använda Appleprodukter som Ipod, Ipad eller Iphone. Utvecklingen av Smartphones, Android och Windows mobile inkluderat har lett till att jag tycker att de fungerar lika väl för ändamålet och är dessutom billigare att införskaffa.

Within the context of this research, future projects will further investigate; dance and the interface for performance embracing web and wireless technologies, live and virtual spaces, and the use of podcasting as an assessment method and the extent to which this can develop deeper learning experiences. The research will also further explore the relationship between dance performance and the principles of making short films for the small screen.

(sidan 59)

/Helge Lundgren