Anpassningen gentemot de verksamhetsbehov som identifierats i uppgift 2

Anpassning gentemot de verksamhetsbehov som identifierats i uppgift 2

Min anpassning i verkligheten för att kunna utföra uppgiften blev följande. Eftersom jag är tjänstledig från min tjänst som Idrottslärare och befinner mig i Santiago, Chile när jag läser denna kurs så har jag varken tillgång till lokal eller elever när jag väl ska verkställa min projektplan. Jag fick då vara innovativ och använda mig av redan inspelat material som jag tagit med min mobiltelefon och som innehåller ridning. Ridning är ju också en sport eller Idrottsaktivitet så jag tyckte att det kunde passa bra till min redovisning.

Här i Chile så har jag bara tillgång till Open Office i min dator så därför valde jag den, vanligtvis brukar jag arbeta i Powerpoint men jag tycker att det fungerade lika bra i Open Office Impress. När det gäller videoredigeringen så behövde jag inte anpassa någonting eftersom jag även vanligtvis använder mig av Windows MovieMaker i min undervisning. Däremot så kan jag inte lägga ut och visa upp min färdigredigerade instruktionsfilm som är gjord i kvalité för projektor som det var tänkt i projektplanen då den är för stor att föra över (32,2Mb) då jag sitter med ett långsamt mobilt bredbandsmodem när jag arbetar. Därför så la jag ut en lägre kvalité på filmen (5,65Mb) som gör sig bäst att spela upp på mobiltelefon eftersom den har en upplösning anpassad för små skärmar.

När det sedan gäller sista delen som handlar om Webbportalen Hjärntorget som jag även kommer åt här ifrån Chile så är det ännu inte i fullt bruk. Så därför fick jag bara visa hur man lägger ut mappar och filer i personalrummets aktivitet som vi pedagoger använder oss av. Principen är densamma så jag tycker att min instruktion i Impress-presentationen väl visar hur den skulle ha sett ut i skarpt läge. Eftersom jag gjort detta arbete helt själv och med hjälp av det material som jag hade färdigt filmat och fotat från min dotters ridlektioner så blev ju aldrig resursfrågan som jag belyste i uppgift 2 något som behövde beaktas. Jag har min mobiltelefon, laptop-dator, mobila bredband och inloggningsuppgifter till Hjärntorget samt gratis mjukvaran från Open Office samt det som ingår i operativet Windows 7 till förfogande och jag anser att jag är fullt kapabel att använda dessa. :)

/Helge Lundgren

Min teoretiska grund i arbetet med projektplanen

I min uppgift så ingår det att blogga om hur jag skapade mina exempel till uppgift 3 i relation till litteraturen som ingick i uppgift 1 och 2. Så följande är vad jag kom fram till.

Exempel 1

(Att skapa en presentation i Open Office som visar hur man redigerar det man filmat och fotat i Windows MovieMaker.)

Precis som Bradley, Haynes, Cook, Boyle och Smith (Mohammed Ally, 2009, s137) nämner så har jag använt mig av den resurs som en mobiltelefon idag besitter och det är inte så lite faktiskt. "The ability to produce effective multimedia learning applications for technology that is ubiquitous is very appealing. Mobile phones are becoming more technically sophisticated. They can create and play multimedia content; they have larger high quality colour screens; many models can now capture, edit, and play back video, audio, and photographs; many models can also run Flash-based interactive applications (through Flash Lite). They also have greater storage capacity, and networking connectivity with PCs the Internet with Bluetooth and WiFi. Surveys conducted with university students show that they own mobile phones that have multimedia and connectivity capabilities in increasing numbers (Cook et al. 2006)."

I min presentation så nämner jag det klassiska uttrycket att “less is more” för att förtydliga att man ska göra en instruktionsfilm så “instruktiv” och kortfattat som möjligt för att inte den som ser på instruktionen ska tappa fokus. Något liknade skriver Wilson, Andrews och Dale (IJBML 2009, Volume 1, Issue 1 , s52) att deras studenter upplevde i sitt projekt Choreo:pod “However, the original analysis had also posited that a shorter film would engage and retain the attention of the viewer, and that this would be a significant factor in the making of a successful iPod film. This was already being questioned, and the findings of another group also challenged this idea."


Exempel 2

(Att filma, fota och redigera en instruktionsfilm om ridning.)

Det är precis som Traxler säger (Mohammed Ally, 2009, s11) i artikeln Current State of Mobile Learning “The mobile learning currently exploits both handheld computers and mobile telephones and other devices that draw on the same set of functionalities.” det vill säga att mobiler idag har liknande kapacitet som bärbara datorer och andra mobila tekniska hjälpmedel. Därför så tyckte jag att uppdraget med att spela in instruktionsfilmen med hjälp av em mobil var fullt möjlig att genomföra.

Annars så känner jag att jag har genom mitt exempel på mobilt lärande sett till att vara där Kukulska-Hulme och Pettit menar att många andra lärare och utbildare redan är (Mohammed Ally, 2009, s136), “Mobile learning has reached the stage where the “early adopters” and “early majority” (Rogers 2003) are making the use of mobile and wireless technologies visible across a broad range of contexts and applications. At the same time, the technological and social diversification of the field means that it has become much more open to innovation on the part of educators (i.e., practitioners in teaching and training), whereas in the not too distant past it tended to be largely in the preserve of researchers and specialists. Evidence is provided by the availability of case studies that show how educators are taking advantage of mobile learning to bring about signifi cant enhancements and transformations in their teaching practice (see for example JISC 2005; Manolo 2006).”

Det faktum att det handlar om ett livslångt lärande som Kukulska-Hulme och Pettit (Mohammed Ally, 2009, s137) menar “The context for this is the rapidly changing landscape of teaching and learning. The growing importance of lifelong and informal learning has a special connection with the affordances of mobile technologies. Whilst this has long been emphasized by Sharples (1999), it has taken some time to gain momentum.” Så håller jag även med om att det har tagit tid innan vi lärare och utbildare har sett på just denna delen av livslångt lärande.


Exempel 3

(En instruktions presentation i Open Office om hur man för över det färdiga materialet till en Webbportal.)

Meningen med att visa studenterna hur de lägger upp sitt material på skoland Webbportal är i förlängningen även menat som in ingång i skapandet av portfolios. När var och en av eleverna har skapat sin egen mapp i klassens aktivitet kan man sedan använda den kunskapen för att skapa portfolios i sin egen mapp. Därefter kan man som i studien Choreo:pod (IJBML 2009, Volume 1, Issue 1 , s56) utforma ett forum för feedback eftersom skolans Webbportal Hjärntorget som den heter, faktiskt innehåller chatt-funktion, meddelande och forum. ”It was this online collaborative student feedback at the bottom of each page that ‘took over’ as the key feature of the module’s new online electronic portfolio identity. Crucial to the development of their reflection on their own work was the ability to be able to look back over their own thoughts and the thoughts of others over the weeks”.

Jag tror att det faktum att man lägger upp sitt material i ett säkert och stängt forum som klassaktiviteten i Webbportalen Hjärntorget är, så skapar man en trygghet som bland annat minskar rädslan av att göra bort sig och genom att föräldrar får ta del av det även ökar självförtroendet för eleverna och sporrar dem att producera mer liknande material i framtiden. Meraka, Vosloo, Kuner och van den Bergh, (IJBML 2009, Volume 1, Issue 1 , s56) skriver om detta i sin slutsats i studien Improving Cross-Cultural Awareness and Communication through Mobile Technologies ”The shared online space encouraged frank and open contributions in a trusted environment. The cultural productions functioned not only to represent individual perspectives but also to engage and challenge other members of the project community.”

Referenser

International Journal of Mobile and Blended Learning (IJMBL Volume 1, Issue 1)(Tillgänglig via www.ub.umu.se)
Editor(s)-in-Chief: David Parsons (Ed.) (Massey University - Auckland, New Zealand)
Copyright: 2009
DOI: 10.4018/IJMBL
ISSN: 1941-8647
EISSN: 1941-8655

Mobile Learning: Transforming the Delivery of Education and Training

Edited by Mohammed Ally
March 2009
eBook
978-1-897425-44-2 (ebook)

/Helge Lundgren